Är väl vad man kan kalla denna rapport om juli månad. Efter några veckors träning hos Anne-Marie så ville dom skicka mig till veterinär igen. Något stod inte rätt till. Och så var det.... Efter fem timmars utredning var resultatet att jag är halt på tre ben och med pålagringar i samtliga. Värst är det i höger bak, och jag har försökt att visa människorna att det inte står rätt till, men jag kanske skulle ha haltat.... så att dom förstod.
Så det blev att komma hem till Berga igen och stå i sjukhage och uppstallad på nätterna. Ensamt blev det. Men som tur var kom Matte o var i stallet morgon, middag och kväll (och Pirjo, Maria och Siri hjälper Matte... ja jag kunde tyvärr inte ta in och ut mig själv :). Men det blev lite extra pyssel i alla fall. Efter en härlig dusch så var jag blänkande vit och fin.... i 10 sekunder. Det är väl tiden de tar att gå ut från duschboxen och lägga sig ner och rulla sig på grusplanen utanför.
Så juli bestod av promenader, Metacam, in, ut, promenader, in, ut, promenader, Metacam....... Men så började jag få ont i vänster fram - och haltade!!!
När det var dags för återbesök, bara fyra timmars utredning denna gång, så var jag fri från inflammationerna i de tre benen. MEN jag hade dragit på mig en stengalla i vänster fram istället. Så fortsättningen följer med promenader och ny Metacam behandling. Det positiva är att jag nu i alla fall får gå ute i min vanliga hage. Det är bara Kolle och Glitfaxi som är hemma i sommar, men lite sällskap blir det i alla fall (även jag inte är Kolles favorit fortfarande). Men jag är själaglad (och kanske racade lite väl många varv för att visa det).
Så Matte får fortsätta vänta med att få veta om vi kommer att kunna galoppera över ängarna någon gång. Hon håller alla tummar, för den där Knyppel-föreningen verkar väl inte vara något roligt alternativ.
Stort gnägg från Valackhagen!
Mät mig nu Matte - nu är jag över 148 i manken!
